Legendariska spelmän
från Nordanstig

Wiktor Öst
Låtarna

Kommentarer & arrangemang:
Thomas von Wachenfeldt

Den Orolige Vandraren
Denna låt skulle kunna vara ett
musikaliskt självporträtt.
Hur det är med det vet jag inte
men låten är otroligt typisk för Wiktor
(Jämför vissa takter med "Strömgubben").

Homotrollen
Låten handlar inte om bögtroll
som vissa kanske skulle tänka sig,
inte heller om Ebbe Garefors & Co
på vår kommunala soptipp.
Utan den handlar om trollen
på ett ställe nära Wiktors hem
mellan Jättendal och Bergsjö
som heter just - "Homon".
Alltså en "Mo".

En del säger att detta är låten "Trollflykt",
och att låten Trollflykt
skulle vara Homotrollen.
Man kan mycket väl tänka sig
att detta är låten Trollflykt,
då det låter som små troll
som springer omkring.
Ja, ja man kan
ju inte så noga veta.
Bara tänka sig...

Häxritten
Låten var ju ett av Erik Östs paradnummer.
Låten ska ha kommit till på följande sätt:

Erik och Wiktor hade ju pre-gammeldansbandet
"Hälsingepojkarna"
(som förresten är de enda
spelmännen som spelat
på Berns i Stockholm)
som spelade in många skivor
och var riktiga "Rockstars"
på 20-talet.

I alla fall...
En gång när Erik kom hem till Wiktor
så hade Wiktor en halvfärdig låt
som Erik hjälpte till att komplettera.
Morgonen därpå när de hade komponerat
klart låten så spelade
Wiktor och Erik upp den
för Wiktors fru Linnéa
och frågade vad hon tyckte.
Hon lär då ha sagt:
 - Hä låt sôm hä ä na häxer å far på bôtten!
(det låter som det skulle
var häxor som far runt på vinden).
Därav namnet på låten!

Själv tror jag att det är Wiktor
som komponerat första och tredje reprisen
(jämför med Strömgubben).
Andra och tredje repriserna
är väldigt typiska för Erik Öst.
Men säkert vet man ju inte.
De lär i alla fall ha sagt
att de skulle
"göra en låt som ingen jävel
skulle kunna spela".

Pingstliljor
Den här valsen är mig veterligen
ej komponerad av Wiktor,
utan en låt han fått med sig hem
från någon turné.
Personligen tycker jag
att den låter väldigt
mycket Wiktor Öst.

Rävstabäckens brus
Det föll sig säkert väldigt
naturligt för Wiktor
att döpa denna eleganta polska
till just "Rävstabäckens brus",
i en tid då varenda litet vattendrag
skulle ha en egen polska,
vals eller något annat.
Bäcken ligger inte heller långt ifrån
där Wiktor bodde,
så varför gå över ån
efter en polska - Äh... dåligt skämt!

Strömgubben
Låttiteln får en att osökt tänka på Näcken.
Men enligt vissa källor
så skall denna polska
beskriva Wiktors granne
StrömJannes fyllefärd.
Hur det är med den saken låter jag vara osagt,
men det är i alla fall en
rolig förklaring!

Barndomsminnen
Till den här låten
hade Wiktors kusin - Jon-Erik Öst
en förklaring som löd:
I första reprisen är Wiktor på
väg ned till källaren för att stjäla sylt.
I andra reprisen blir det riktigt spännande
när han sätter ned fingrarna
i syltburken.
Men spänningen förbyts snabbt
till skräck
i tredje reprisen
då Wiktors fru Linnéa
kommer på honom.
När man sedan tar om första reprisen igen
kan man höra hur skamsen Wiktor är.
Själv tror jag knappast
att Wiktor hade samma förklaring.

Böljors sång
Olle Medelberg lärde sig den här låten
när Wiktor var i
granngården och målade.
Det var under slutet av Wiktors levnad
och Olle berättar att Östs nerver
hade börjat svikta ordentligt.
Wiktor satt mest med huvudet i händerna
och ägnade sig åt grubblerier,
men efter lite trugande så kunde
Wiktor komma igång riktigt.
Enligt Olle så fanns det då
ingen spelman som kom i närheten av Wiktor.
Den här låten har vad Olle berättat
ej komponerats av Öst
utan ska ha komponerats av Sven Kjellström
när denne var i Sörfjärden, Gnarp.
Hur det är med det vet jag inte
då Olle ställde sig en
aning tvivlande till detta.
Bra låt i alla fall.

En spelmans jordafärd
En gång när Hälsingepojkarna
hade varit hos Wiktor en tid
och skulle åka hem,
föll grabbarna i melankoli
och Wiktor utbrister:
"Äh, nu vi gör en låt tillsammans,
innan ni far!"
Sagt och gjort.
Wiktor, Eric Öst och Viktor Järnberg
tog fram sina instrument,
och när låten var färdig tyckte de
att den lät så ynklig
att de döpte den till just
"En spelmans jordafärd".

Hälsingepojkarnas marsch
Inte så mycket att orda om egentligen.
En frisk och hurtig "parad"-marsch,
värdig Hälsingepojkarna.
Lägg märke till de för Wiktor
typiska tongångarna i första reprisens femte takt.
Man förundras också
över Wiktors harmoniskt välbyggda låtar
då han ej kunde noter och sådant.

Lottavalsen
Lottavalsen hade Olle Medelberg på noter.
Wiktor och Tore Näsman
skulle spela på en Lottakårsfest
på hotellet i Bergsjö.
Wiktor hade då gjort två repriser
och tyckte att den behövde en till.
Tore Näsman gjorde då den tredje.
Olle Medelberg berättar att Wiktor
aldrig var riktigt nöjd
med Tores tredje repris
då den lät för mycket dragspel.

Negern och kanariefågeln
Låtarna "Negern och kanariefågeln" och "Skördehambo"
tecknade jag upp efter
Olle Medelberg i sommaren 2001.
Olle berättade att Viktor brukade spela dessa låtar.
Negern och kanariefågeln är troligen inte
komponerad av Viktor
och Skördehambon hade Viktor fått
med sig hem från Norge.

När gumman är borta
Den här låten brukade Wiktors kusin,
Jon-Erik Öst ofta spela.
På sitt typiska manér
hade Jon-Erik följande förklaring:
Första reprisen är glad.
"Gumman har gått bort,
nu gör jag som jag vill,
spottar på golvet
och känner mig som en människa".
Andra reprisen är lite mer melankolisk.
"Hon vart länge borta.
Kommer hon inte hem snart?"
(Blir orolig och tittar då och då
ut genom fönstret).
"Jo! Äntligen, där kommer hon!"
Då blir spelmannen glad
och klämmer i med tredje reprisen
som går i sprittande dur.

Skogsrå
Finns väl inte så mycket att tillägga.
En tidstypisk låt med
ett tidstypiskt namn.

Skogsstämning
Se kommentarer till "Skogsrå".
Lägg förresten märke till Gm7-ackordet
i andra reprisens
andra takt.
Snyggt!

Sång till Bergsjö
Detta var Wiktor Östs "ofullbordade".
Han blev aldrig riktigt nöjd med den
och försökte ändra på den in i det sista.
Ändå får man väl säga
att en mer välkomponerad
"wienerspelmansvals" sällan hörts
varken förr eller sedan.
Man drar osökt lite paralleller
till Joh. Seb. Bachs "Die kunst der Fuge",
eller Mozarts "Requiem" - En mästares ofullbordade bokslut
över sin kompositionsgärning.

Stock-Wiktors vals
Här är den bästa "Spelmansvals" som någonsin gjorts,
alla kategorier.
Wiktor vandrar här kvintcirkeln runt
och skapar en raffinerad spänning
för varje repris.
Genialt!
Låten sticker också ut bland de flesta andra låtar
som har en något bekymrad ton över sig.
En låt att bli glad av.
Apropå titeln så bodde Wiktor
på gården "Stocks" i Rännsjön
strax utanför Bergsjö.

Trollflykt
Se kommentarer till "Homotrollen"